PFAS: Svårnedbrytbara kemikalier

Första gången många hör om PFAS, kan termen låta både obekant och teknisk. Men bakom detta akronym döljer sig ett viktigt ämne som berör oss alla. Det står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser, en grupp av syntetiska kemikalier som har blivit ökänd både för sin motståndskraft mot nedbrytning och för sin förekomst i miljön och människokroppen. Hur de påverkar oss och vår miljö, samt vilka steg som tas för att minska deras spridning, är frågor av både nationellt och internationellt intresse.

Vad är PFAS och varför är de problematiska?

PFAS-kemikalier omfattar tusentals individuella ämnen, med perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA) som de mest välkända. Dessa föreningar används för deras vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper, vilket gör dem till en vanligt förekommande komponent i allt från kläder och stekpannor till brandsläckningsskum. Men dessa egenskaper skapar även problem. PFAS bryts mycket långsamt ner i naturen, vilket gör dem till så kallade ”evighetskemikalier”. Deras förmåga att spridas över stora avstånd innebär att dessa kemikalier kan hittas på platser långt från där de ursprungligen använts eller släppts ut. Forskning har upptäckt dem i avlägsna områden, som Arktis, vilket visar på deras globala spridning och den breda påverkan de kan ha på miljön och djurlivet.

Hälsomässiga konsekvenser av PFAS

Även om mycket fortfarande är okänt om de fullständiga hälsoeffekterna av PFAS, visar studier att långvarig exponering kan innebära risker. Dessa kemikalier tenderar att ackumuleras i kroppen över tid, och forskningen associerar dessa med negativa hälsoeffekter, från förändringar i leverenzymnivåer och förändrade kolesterolnivåer till störningar i hormonbalans och immunsystem. Även om exponeringen ofta sker i låga koncentrationer och inte nödvändigtvis leder till omedelbara symptom, finns det långsiktiga risker som behöver beaktas. Särskilt oroande är de potentiella effekterna på barn och foster, på grund av deras känslighet och de kritiska utvecklingsstadier de befinner sig i.

PFAS-reglering och minskning av exponering

Sverige och många andra länder arbetar aktivt för att begränsa användningen och spridningen av PFAS. EU tar steg för att minska dessa kemikaliers påverkan genom striktare regler och gränsvärden. Sveriges egna riktlinjer blir allt mer robusta, med nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten som börjar gälla från 2026. Men för individer som vill minska sin exponering redan nu finns det flera praktiska åtgärder. Genom att välja produkter utan PFAS, särskilt köks- och friluftsutrustning, kan man bidra till att minska den personliga kemikaliebelastningen. Det är också klokt att överväga vattenfilter i områden där föroreningsnivåerna är kända för att vara högre. Om du behöver analysera närvaron av PFAS i din miljö, erbjuder aklab.se omfattande tjänster för detta. Deras laboratorium, utrustat med den senaste tekniken, säkerställer noggranna och tillförlitliga analyser av både vatten och livsmedel.